Hjärntröttheten

Tobias berättar att det är svårt att förklara för andra hur jag mår. Det är svårt även för mig. Jag är trött. Men att vara trött är u ingen sjukdom. Alla är vi trötta någon gång. Man sover dåligt på grund av att man har barn som väcker en, jobbet som gnager i huvudet eller för att man aldrig lär sig att man ska gå och lägga sig på kvällen. Men att vara hjärntrött är något helt annat. Jag ska försöka förklara hur det är för mig. Kom då ihåg att hjärntröttheten kan se olika ut från person till person.
Min hjärna klarar inte av att registrera och hantera information per automatik. Utan varje intryck måste hanteras och behandlas individuellt. Jag är extra ljudkänslig, vilket får konsekvensen att jag registrerar alla ljud som jag hör. Tänk att du går en promenad, från huset till bussen. Vilka ljud hör du? Vilka ljud registrerar du? En vanlig person måste koncentrera sig på att lyssna till alla ljud. Jag kommer inte undan utan alla ljud måste min hjärna behandla.
Jag hör knarret under fötterna, blåmesar som sjunger, en fläkt som surrar, en traktor som skottar, barn som skrattar, snön som virvlar, en dörr som slår igen, en bil som kör, en telefon som ringer. Nu har jag tagit ett steg.
Nästa steg. Knarr, kvitter, surr, virvel, pang, fnitter, brum, pip. Så ett steg till...
Lägg då till att jag är känslig för alla typer av intryck. Träden som svajar, bilar som kör, solen som lyser osv. Försök nu själv att promenera från hemmet till bussen och aktivt registrera alla intryck, hela tiden. Då kommer du upptäcka att det inte finns så mycket utrymme för något annat. Hjärnan blir trött.

När ljuden och intrycken blir för mycket blir jag hjärntrött. Huvudet blir fysiskt tungt, så tungt att nacken har svårt att hålla huvudet uppe. Huvudet och ansiktet känns ihopknycklat. Jag får också en känsla av att vara åksjuk. När hjärntröttheten slår till finns det inget sätt att värja sig. Jag kan inte hålla ut en stund till, lägga in en extra växel. Det enda sättet är att ge hjärnan tystnad och mörker för återhämtning.
Just nu handlar mitt liv om att söka balans. Balans mellan vad jag klarar att göra och vill göra. Vad som är svårt är att det är olika från dag till dag. Tobias kom på en väldigt bra liknelse.

Säg att du har 100 poäng när du vaknar och varje grej du gör under dagen kostar olika mycket. Gå till bussen -10p, laga mat -15p, osv.
Hur mycket kan man då göra under en dag? Tänk också att vissa saker kanske inte kostar utan ger dig extra poäng. Träna +15p, leka med barnen +30p.
När jag vaknar så har jag bara 30 poäng och än så länge har jag inte hittat nåt sätt att tjäna ihop extra poäng. Allt kostar(förutom att duscha har jag upptäckt). Jag hamnar fort på minus och avslutar alla dagar med en stor skuld. Nattens sömn ger mig återhämtning men man vet aldrig hur mycket. Nästa dag kan jag kanske ha 50 poäng. Eller bara 20 poäng. (Älskar för övrigt att Tobias ger mig liknelser med siffror). Utmaningnen är att fördela den energin jag har på rätt saker. Det vet jag oftast inte förrän efteråt. Så varje dag är en ny dag med okänt antal poäng och okänt vad saker och ting kostar.

Idag har jag skrivit det här inlägget, pratat i telefon tre gånger, ätit frukost, lunch och middag, skickat två mail, tränat 30 minuter, sovit två timmar, kollat FB tre gånger, bläddrat i en tidning. Nu har jag slut på poäng, så resten av kvällen kommer jag ligga på sängen och göra ingenting. Så kommer en ny dag med nya poäng och nya möjligheter.